mylifeandmythoughts

Min första kärlek eller asså min första seriösa kärlek/ förhållande det var simon lundkvist

jag trodde inte man kunde älska någon så mycket som jag gjorde, han fanns där för mej jag kände mej trygg hos honom. jag kunde vara mej själv med honom. han gjorde mej glad, han fick mej på bättre humör när jag var nera, vi har dått igenom mycket tsm.

det tog lång tid innan vi gick framåt men det betyder ändå, jag har sånna minnen från oss jag saknar fortfarnde tiderna, men vi kommer fortfarnde bästa vänner, precis när han gjorde slut ville jag aldig se honom mer, jag  minns hur det jag grätt skit länge, jag var hemma hos emilia och precis innan så sa emilia till mej att jag och simon inte passade tsm, typ 2 min efter fick jag ett sms där det stod det är slut på, och lite mer stod det.  (moget att skicka sms jag vet )
men jag bara föll i hop på golvet , som tur hade jag min bästa vän där emilia som tröstade mej,
men det västa var att just då kom de ju lite folk som skulle ditt och dricka lite och så, men dem satt och tröstade mej också,

men jag och simon är nu bästa vänner, och jag älskar honom än men mer som en bror




det är gamla bilder för ni som är lite tröga och inte förstår det ''host''